0704-94 68 75

Huvudrubriker

Huvudförhandling (rättegång)

Rättegång i brottmål innebär att den som är misstänkt för brott, i domstolen kallad för tilltalad, ska ställas till svars inför en domare för en handling som enligt åklagaren bör bedömas som ett brott.

I det svenska rättssystemet gäller att ingen får dömas ohörd. En person kan avstå från vidare rättslig process genom att till exempel erkänna att denne kört för fort, mot rött ljus eller dylika mindre brott, ofta benämnda "vardagsbrott". Polisen kan då direkt utfärda en påföljd i form av fastställda bötesbelopp enligt en fastställd tariff.

Tingsrätten bestämmer när huvudförhandling ska ske. Den tilltalade ska ha fått en försvarsadvokat tilldelad till sig. Brottsoffer, kan få ett målsägandebiträde förordnat av tingsrätten. Målsägandebiträdet är liksom den offentlige försvararen nästan alltid en svensk advokat och hjälper till med målsägandens skadestånd under förhandlingen. Finns inget målsägandebiträde så sköter åklagaren delen med skadeståndet också. 

Åklagaren är den som driver målet i tingsrätten. Det är viktigt att komma ihåg att åklagaren företräder staten och inte målsäganden, även om det i praktiken ofta innebär att åklagaren arbetar och argumenterar väldigt mycket utifrån målsägandens intressen.

Så fungerar det

Huvudförhandling hålls i tingsrätten, med åklagare på ena sidan och den tilltalad eller de tilltalade på den andra. Rätten består av en eller två lagfarna domare och tre eller fyra nämndemän.

Först ropas alla inblandade parter in i salen i högtalarna i tingsrätten. Domaren kommer då att kontrollera att alla inblandade är närvarande.

Därefter ska åklagaren framställa sina yrkanden, d.v.s. förklara vad åklagaren vill och hade tänkt bevisa under dagen. Den/de tilltalade kan antingen förneka eller medge brott. Åklagaren ska därefter hålla sin sakframställning, och med det menar man att åklagaren berättar lite kort om vad som har hänt.

När åklagaren har pratat färdigt så är det målsägandens, d.v.s. brottsoffrets tur att berätta allt från början till slut. Åklagaren och försvarsadvokaten och ibland också domaren turas därefter om att ställa frågor på det som berättats. 

Härefter hörs den tilltalade, det är med andra ord gärningspersonens tur att berätta sin version av vad som har hänt och få frågor.

Att vittna

Sedan är det vittnenas tur. I Sverige har alla en medborlig skyldighet att vittna om de blivit kallade. Detta innebär att man kan få vite, d.v.s. böter om man inte kommer till domstolen på utsatt tid eller bli hämtad med polis om det behövs. Vittnen är nämligen ett av de viktigaste bevisen som finns i en förhandling.

Vittnen får aldrig sitta inne i förhandlingssalen och lyssna innan de ska vittna, utan ropas in i salen när det är deras tur. Detta beror på att det finns en risk att vittnena blir påverkade av det som sägs inne i salen och berättar något annat än det de minns och har sett eller hört.

När vittnet kommer in så får den personen svära en vittnesed. Det betyder att man lovar och svär att vara ärlig och säga hela sanningen. Om ett vittne ljuger i domstolen är det ett mycket allvarligt brott som man kan riskera att få fängelse för. Det är därför viktigt att svara ärligt på frågorna som ställs och säga till om det är något man är osäker på.

När man har vittnat har man rätt att få ersättning för att man har kommit dit. Det man kan få ersättning för är till exempel resekostnader och om man har tagit ledigt från jobbet för att vittna. Domaren kommer att fråga vittnet när vittnesförhöret är slut om det finns några sådana kostnader.

Efter vittnesförhören går åklagaren igenom resten av bevisningen i målet. Domstolen går sedan igenom den tilltalades personliga förhållanden (s.k. personalia) och i förekommande fall redogör för innehållet i belastningsregistret.

Avslutningsvis

I sin plädering (ofta kallat slutanförande) ska åklagaren slutligen sammanfatta sin syn på bevisläget och lämna förslag till påföljd, d.v.s. vilket straff åklagaren tycker verkar lämpligt. Försvararen får också tillfälle att hålla sitt slutanförande.

Domen i målet avkunnas av rätten efter sluten överläggning. Ibland avkunnas den omedelbart efter överläggningen. I mer komplicerade mål avkunnas vid ett senare tillfälle utan att parterna behöver vara närvarande. Om ingen överklagar domen inom tre veckor, så vinner den laga kraft. Målet är därmed avslutat.

 

Denna sida använder cookies (kakor) Här kan du läsa mer om cookies. Genom att fortsätta använda sidan så accepterar du att cookies används. Klicka här för att inte visa meddelandet igen.